Daniels personliga historia om tillfrisknande

Ena delen av mitt liv var konstruktivt men den andra var destruktiv

Det ena livet var som jag nämnt extremt destruktivt medans det andra utåt sett var framgångsrikt och relativt normalt. Ni kan tänka er ett elastiskt gummiband som under många år dras i två olika riktningar. Några gånger under resans gång gick det mer eller mindre bra, men till slut blev det ohållbart och gummibandet gick av. Jag tror de flesta yrkesprofessionella läkare, psykologer, psykiatriker mm skulle säga att det inte går att leva på det sättet under så lång tid. Men att det gick är jag ett levande bevis på.

Hittade till SMART Recovery Sverige

Efter att ha gått igenom denna resa så deltar jag nu i SMART Recovery Sveriges möten och en del olika terapigrupper. Jag kan ju i skrivande stund inte förutsäga hela min framtid, men jag tänker mig ett deltidsarbete (jag kommer att vara öppen med min historia för att inte riskera att hamna i skådespel och ohälsa igen) och därutöver någon form av humanistiskt volontärarbete. Jag strävar också efter att sköta om mitt fysiska och psykiska välbefinnande och återuppta några av de aktiviteter jag ägnade mig åt tidigare innan gummibandet blev alltför utsträckt, vilket då omöjliggjorde ens en tendens till balanserat liv.

Hur det började

Jag växte upp i ett litet samhälle med en far med kraftiga missbruksproblem och en medberoende mor. Redan som ung tonåring märkte jag att något var fundamentalt annorlunda med mig. Jag kände mig som ”An Englishman in New York” och var allmänt förvirrad och tillbakadragen. När jag började dricka alkohol så kändes det som att min mentala felkoppling släppte, vilket såklart ledde till successivt ökade mängder och ökad frekvens av alkoholintag. När jag var 20 år var jag fullblodsalkoholist, vilket märktes väldigt tydligt när vanliga baksmällor ersattes av kraftiga abstinensbesvär med skakningar, kallsvettningar, insomnia och vid flerdagarsintag även hallucinationer (delirium tremens).

Drakar besökte mig

Första gången jag hade hallucinationer var efter 3 dygn med sprit en midsommarhelg, varefter massa drakar kom till mig i ett slags mellantillstånd mellan sömn och vakenhet. Detta var fruktansvärt obehagligt. Jag har (eller i alla fall hade) ett bra läshuvud så jag kunde ta mig igenom civilingenjörsutbildningen samtidigt med 2 dagars hårt drickande varje vecka och 2 dagars återhämtning med abstinensbesvär. Det var i denna perioden jag började utveckla mitt dubbelliv. 95 % av mina kursare var väldigt städade och tråkiga, men jag insåg att jag var tvungen att börja mörka lite av mitt parallella beteende för att bättre klara av grupparbeten och liknande. I denna period började jag också ”hobbyknarka”. Till en början gjorde jag det för att kunna dricka mycket mer och samtidigt vara klar i huvudet, men efter ett tag tog jag det ibland utan alkohol också både för att slappna av och för att få en energikick beroende på tillfälle och humör.

Två år utomlands med alkohol och droger

Därefter började jag mitt yrkesliv och mitt gummiband började sträckas ut. Efter 3 år stod jag inte ut med ett 7 till 4 jobb utan jag tog 2 års time out där jag bland annat var på flera långresor i sydostasien (mest Thailand). Här eskalerade både mitt alkohol- och drogmissbruk mycket på grund av att det inte längre var något ansvar för mig och dessutom är miljön i Thailand mycket mer tillåtande för diverse avvikande beteenden. Där fanns rätt många västerlänningar som bodde där mer eller mindre permanent och en hel del av dem levde en liknande livsstil som mig, så jag kände mig hemma och mådde bra, förutom de jobbiga abstinensbesvären när jag slutade dricka några dagar upp till en vecka.

Vidare till ett ”normalt” liv

Efter dessa 2 åren arbetade jag här hemma för två olika arbetsgivare i ytterligare 13 år. Under de första 6 åren åt sig mitt alkoholmissbruk in i vardagarna och slutade med dagligt drickande (tillräckligt för att somna, men inte mer än att jag var promillefri när jag skulle jobba på morgonen) och desto mer drickande på helgerna. Jag var inte intresserad av umgänge med andra människor under denna period utan alkoholintaget skedde ensam mestadels hemma eller i någon bar. Detta var en särskilt miserabel tid eftersom alkohol är en så depressiv drog i dessa mängder.

En period av nykterhet

Oundvikligen ledde detta utöver kvaddat psyke till en ökad mängd sjukskrivningar. I ett miserabelt skick gick jag ned på ett AA möte som de hade i mitt grannkvarter och efter dagliga möten i lång tid kunde jag hålla mig nykter i nästan 5 år. Det var en oerhörd lättnad att slippa alkoholen, men efter 1-2 år kände jag att jag var långt ifrån frisk inuti. Som jag ser det i skrivande stund berodde detta på 3 faktorer:

• Jag ersatte alkoholen med andra beroenden (ett exempel är extrema träningsmängder, sprang bland annat 4 maratonlopp i denna period av mitt liv) och med ett fulltidsarbete hade jag inte tid (tog mig inte tid) att leva i nuet och tillfriskna inuti.
• Det andra är min psykiska sjukdom som AA inte behandlar och jag tog mig inte tid till att delta i någon form för kompletterande terapi heller.
• Det tredje är att huvudkonceptet i AA och NA möten är att man ska tro på en kraft starkare än sig själv och därefter ge upp sin vilja till denna kraft. Denna del av AA och NA konceptet kunde jag aldrig ta till mig (är nog för vetenskapligt inriktad). Däremot var det en riktigt bra gemenskap med andra i beroende situation i AA/NA och jag kände en skön samhörighet med dem. Så man kan säga att gemenskapen hjälpte mig extremt mycket, men själva konceptet var inte kompatibelt med min livsuppfattning.

Som ni redan bör ana så börjar jag nu närma mig tiden när gummibandet gick av. Jag trasslade in mig i en livssituation som var 1000 % ohållbar. Av respekt för andra människor inblandade tänker jag inte gå in på detaljer kring vad som hände, men det ledde till att jag beslutade mig för att ta droger varje dag tills jag dog.

Kändes allt värre på insidan

Detta höll på i 2 år med några mindre uppehåll av olika anledningar. 75 % av denna tid arbetade jag och jag har fått många frågor nu på senare tid om hur detta var möjligt. Enligt mig var det några olika faktorer som gjorde att det gick att arbeta (ett tag, det går aldrig i längden) trots ett tungt drogmissbruk. Min skådespelartalang (som är exceptionell efter många års dubbelliv med missbruk/arbetsliv/privatliv), jag kunde arbetsuppgifterna riktigt bra och det räckte med att vara delvis närvarande mentalt samt att de flesta människor inte har kommit i kontakt med droger och vet inte hur de ska upptäcka ett användande. Dessutom kände ingen mig på riktigt, så eventuella signaler var nästan omöjligt att spotta utåt (men det kändes desto värre inuti).

Sönderstekt av drogerna

I slutet av min senaste anställning hade jag sjukskrivit mig för utbrändhet för min hjärna var helt enkelt sönderstekt av drogmissbruk och samtidigt arbete, vilket var extremt påfrestande. Det slutade med ett flertal psykoser, varav den sista var så obehaglig att jag helt enkelt kände att jag var tvungen att sluta eller ta mitt liv för jag tänkte inte uppleva något liknande igen. Jag slutade min anställning och flyttade långt iväg för att kunna läka ihop och slutligen försöka tillfriskna på riktigt.

Fick mail från SMART Recovery Sverige

Jag hade redan fått mail från Smart Recoverys Sveriges administrator under ett års tid, men det tog lång tid innan jag faktiskt började delta i onlinemöten. Nu deltar jag på två onlinemöten i veckan, har köpt, läst igenom och prövat flera av verktygen som 4 punkts programmet SMART tillhandahåller i programmets självhjälpsbok. Därutöver ska jag delta i några olika terapigrupper utanför SMART (vilket inte är något problem eftersom SMART stödjer att man använder parallella hjälpmedel utöver programmet). Jag tränar thaiboxning 2 gånger i veckan och ska kanske lägga till lite löpning och styrketräning, men är uppmärksam på att det inte får gå till överdrift, då det riskerar att bli ett beroendebeteende igen, vilket är en period jag redan har varit igenom och det försvårar möjligheten att leva ett balanserat liv (vilket jag hittills aldrig lyckats med).

Jag hoppas att mina erfarenheter kan hjälpa andra i liknande situationer samt reducera missförstånd mellan människor med en uttalad problematik och deras familj/vänner/kollegor.

Om någon av er vill komma i kontakt med mig (gäller både människor med egna beroendeproblem och/eller psykisk ohälsa, anhöriga, professionella eller egentligen vem som helst som har något på hjärtat) så kontakta administratorn på SMARTs hemsida. Han ger er min mailadress och/eller mitt telefonnummer, vilket jag såklart har gett tillåtelse till.

Daniel Lindblom (april 2022).